Idag hände det, jag var tvungen att ta farväl. En sorgligt farväl blev det. Ville inte riktigt säga hejdå, det var ändå Wilgots första. Hon kommer få det bättre hos sin nya familj, vi har ändå 2 till. Hon stod bara och damma ändå. Älskade vagn, jag kommer sakna dig lagom till vintern. Världens bästa vintervagn. Goodbye my lover, nu sköter du dig där borta!

 

 

Apropå vagnar, någon mer som är vagntokig som mig?

Det är tur att man inte är miljonär om man säger så...Vi har haft 4a vagnar som mest i denna lilla lägenhet. En har jag givit bort till min älskade vän, en fick hamna på skroten och denna på bilden är nu såld. Nu har vi "bara" donkeyn och sulkyn kvar. Men ack vad älskade dom är ♥ Nu har vi lite mer plats här hemma om man säger så. Hur många vagnar äger ni? :)

Jag älskar att sitta och titta tillbaka i fotomapparna på datorn. Jag förundras fortfarande över hur fort tiden går. Jag hinner inte med, har det verkligen gått ett år sedan dessa foton togs? Känns som om det var igår vi satt där, jag, Wilgot och pappa S bakom kameran. Ett år har verkligen gått och mycket har hänt. Denna lilla kille är numera 2 år och blivande storebror. U N D E R B A R T  och helt ofattbart ♥ Tänk, om ett år sitter jag där med 2 gosungar, en på 3 år och en på 11 månader. Jag är så lyckligt lottad, så tacksam över vad vad mitt liv har givit mig. Jag ska aldrig ta det för givet, aldrig. Man måste verkligen ta vara på tiden, stanna upp och försöka minnas nuet. Vi glömmer snabbt och det är bra tur att man kan fota, filma och skriva ner sin vardag. Att få dela med mig utav min vardag är guld värt tycker jag. Allt finns sparat och jag kan sitta och blicka tillbaka på det jag vart med om.

Tack mig själv för att jag började blogga. Tack till alla er som faktiskt läser mitt struntprat ♥

Herreminjävlar, jag ska aldrig ha kalas med foglossning igen. Jag har nog uppnåt höjden av smärta denna kväll. När alla gäster hade åkt hem så var inte gråten långt borta. Nu gäller det att vila, inget annat.

MEN trots att jag har har så sjukligt ont så har allt vart så himla värt det. Wilgot har vart världens lyckligaste idag, han har verkligen uppskattat denna dag till tusen. Han älskar när det är fullt med folk runt om honom och ni skulle sett lyckan när det ringde på dörren. Det ringde ju inte bara en gång om man säger så. Världens lyckligaste Wilgot! ♥ Så egentligen struntar jag fullständigt i om jag har ont, Wilgot blev glad och det är de ända som betyder något.

Wilgot visste inte riktigt vad han skulle leka med när alla gått hem. En massa nya fina saker har han fått idag. Bland annat en 3-hjuling, en riktig gitarr och matlagningsset. Mer om det imorgon då det även kommer upp lite foton. Jag orkar verkligen inte ta tag i det idag. Tack alla som var här och tack tack säger Wilgot för alla presenter. Bortskämda ONGE! ♥

Vilken dag, som vi slitit.

I morgon vankas det lite födelsedagsfirande för prinsen och det för med sig en hel del jobb. Imorse tog vi premiärturen med donkeyn, WE LOVE IT! Wilgot älskar den, vi älskar den. Världens bästa vagn ♥ Nåväl.. Lite färska bär skulle inhandlas till tårtan samt en kalasoutfit. Efter vår lilla promenix var jag helt slut men vila fanns inte på världskartan då lägenheten skulle städas. Så när vi landat hemma så satte vi igång, plocka, rensa, kasta, damma, damsuga och torka golven. Efter det så skulle ju maten lagas.. Jag gav mig på chili con carne för första gången i mitt liv och det blev himla bra. Lite väl hett för mig som då inte tål stark mat såhär under gravditeten (heeeey halsbränna). Men jag lyckades, me happy. Nu, nu får jag äntligen sitta ner och det är tur det..för nu kommer jag ingenstans. Nu gäller det att vila vila vila för imorgon ska det fixas ännu mer.

Är det bara jag som får städmani när det ska komma folk? Även fast det bara är nära och kära så känner jag sånt behov av att städa. Vem bryr sig egentligen om hur det ser ut? Bara jag själv.. Staffan blir helt knäpp på mig haha.

Måste säga att det är väldigt väldigt VÄLDIGT tråkigt att vara sjukskriven. Varför i hela friden skulle jag drabbas av denna extrema foglossning?! Orättvist faktiskt. Jag sitter här i min soffa och ser allt som faktiskt skulle behöva göras. Jag sitter här och försöker acceptera att jag numera är en 23-åring i en 90-årings kropp. Det är inte lätt, inte någon stans. Det är inte långt kvar nu, jag vet det. Det är väl just det som får mig att orka. Ska bli spännande och se ifall benen orkar gå hela vägen hem från förskolan. Haha..I det stora hela så älskar jag faktiskt att vara gravid och vänta på liten ♥

Har ni några tips på vad man kan hitta på om man inte kan gå längre sträckor?
Funderar på att börja sy barnkläder. Någon som vet vart man kan köpa lite roligare bomullstyg som inte kostar allt för mycket?
Kanske ska sätta igång och göra lite bloggdesigner igen. Nåväl.. Ge mig tips!

I helgen väntas familjemys. Älskar när vi alla är samlade, det händer ju inte allt för ofta. Synd att jag har så pass ont som jag har, kan gå några meter sen tar det stopp. Hade gärna tagit vara på helgens fina väder som väntar. Men vem vet, det kanske släpper :) Man kan alltid hoppas och det är väl tur det. Att vi får vara tillsammans är det enda viktiga. Ikväll väntas fredagsmys med middag & idol. Undrar vad storprinsen ska laga för gott en dag som denna. Måste säga att jag är imponerad över min karl. Han tar W till förskolan, jobbar, hämtar W, handlar, lagar mat och på det städar. Ibland får jag tjata men det gör inget. Han är otroligt hjälpsam nu när jag inte kan göra så mycket mer än att vila. Världens bästa Staffan ♥





Mina fina ♥

Igår under min sämsta dag på länge så fick jag ett mail från Jollyroom som gjorde mig väldigt glad. För ett tag sedan så deltog jag i en tävling där man kunde vinna en åkpåse, vilken berodde på vilken plats man kom på. Jag vann första pris (helt sjukt!!!) och nu inväntar jag min underbara vinst som är...



Hur  U N D E R B A R  är inte denna? ♥ Åh, jag är så otroligt glad och tacksam :D

Har haft sammandragningar hela dagen och dom senaste 6 timmarna har dom börjat göra lite ont. Har vilat hela dagen och legat i soffan sen kl 19.. Nu på kvällen har dom kommit var 6de minut och trots 2 alvedon så skär det i hela nederdelen.. Ringde in och jag var tvungen att komma in med en gång. Wish me good luck. Måste åka utan storälsk då det är mitt i natten.

Lillknorris, sluta bråka nu OKEJ?!

Hittade dessa skönheter idag. "FAMILY" bokstäver i trä samt en söt tavla, likaså den i trä.
Vet inte riktigt vart jag ska placera dom ännu. Dom får pryda vägghyllorna i vardagsrummet sålänge :)

Sista chansen att anmäla sig till veckansfoto. Det kan ni göra HÄR! :)

Här är vi, familjen koas. Det är bara lillknorris som fattas. ♥

Känns som om det var år och dar sedan jag körde igång veckansblogg/mammablogg eller veckansfoto, är ni sugna? Vet att det är ganska "ute" med dessa tävlingar men jag gillar att vara lite ute. Själv är jag sugen på att dra igång en veckansfoto. Det är nu ni ska säga - JAAAA KÖR IGÅNG EN OMGÅNG! Men det förstod ni välle? ;) Nejdå, men säg gärna vad ni tycker!

Denna dag rullar på snabbt som attan, likt alla andra dagar. Lillkorven sover och det har han gjort i snart 2 timmar. Pappa S nördar sig framför datorn, likt alla andra dagar och jag sitter här och klagar över att det inte händer något. Kanske skulle jag fatta tag i dammsugarn och ge sammandragningarna en omgång, likaså ryggen. Jag vet att det inte blir gjort om jag inte gör det själv. Hur får man sin man att städa frivilligt? Finns det medicin för sådant? "Hej, jag skulle vilja ha lite meduuuucin mot karlar som inte ser att det behövs städas, tvättas och skuras". Tur att han är så förbannat bra och älskad iallafall.

Minns ni när jag berättade om när jag hämtade Wilgot på förskolan i fredags? Dom nämde att det gick munblåsor på förskolan och att jag skulle kolla munnen på honom. Idag kom det. Hela insidan av hans överläpp är en stor vit blåsa. Han är svullen och vill åter igen inte äta något. Stackars pluppisen. När är det nog liksom? Har han inte lidit tillräckligt nu? Man vet ju själv hur ont det gör att ha en pytteblåsa i munnen. Tänk hur det skulle kännas att ha en blåsa som täcker hela jäkla läppen.. Fy tusan vad jag lider med honom. Idag vill han inte äta någonting. Ett par ostskivor vart allt som fick komma ner. Han vill bara dricka ur medicinsprutan och ibland sugrör. Om han ens vill dricka. Han feber fortsätter, ibland flyger den upp till 40 grader men under dagen har han vart någorlunda pigg. Tur i oturen att jag och pappa S är lediga resten utav veckan då vårt jobb nu har bomat igen.

Någon som vet något om munblåsor i samband med hög feber i flera dagar? Trodde det var höstblåsor först men efter lite googlande så är jag helt säker på att det inte är det. Det ser helt olika ut. Höstblåsorna sitter mest på utsidan, händerna och fötterna. Nåväl. Vet ni något så kan ni väl hojta :)

Har ju glömt att visa det jag fyndade på loppisen till lillknorris för ett tag sedan. Är fortfarande lika nöjd (: Som ni ser är allt i nyskick, det ser verkligen helt nytt ut. Jag är då fortfarande lika nöjd! Äntligen har mitt "big no" för loppisar försvunnit. Minns när man var liten, då var det verkligen fyskam med begagnat.

Är ni en loppisfyndare eller loppisdissare?

Nya grejen - Blunda och se allmänt flummig ut. Och såhär sitter han. Man hinner ju gråta floder av lyckotårar innan tokungen är klar haha.

Wilgot har vart feberfri hela dagen idag, fram till kvällen. Då låg han på 37,8. Jag hoppas att det bara var något tillfälligt för min skrutt ska inte behöva vara sjuk mer nu. Han har klättrat på väggarna här hemma idag. En VABdag är inget önskemål precis. Han måste få leka av sig ordentligt och det gör han allra bäst på med sina kompisar på förskolan.

Efter en lång arbetsdag med mycket stress då vi hade utförsäljning av alla varor för att vi ska stänga så åker jag och hämtar Wilgot. Vi ska vidare till hans morfar för att äta middag. När jag kommer fram till förskolan så berättar dom somvanligt om hans dag. Wilgots pedagoger har gått hem för dagen och dom är gemensamt ute med mellan/stora gruppen på gården. Jag får höra att han inte ätit något på hela dagen, han ville bara dricka lite mjölk. Jag tänker genast att något måste vara på tok då Wilgot ALLTID äter ALLT. Han är den som mumsar i sig när de andra barnen petar i maten för att den inte smakar något vidare. Hon avbryter min tanke med ett "ja och enligt pedagogerna så är detta inget som brukar ske, han brukar alltid äta". "Han har vart lite sådär smågrinig idag, men bara till och från". Någon som inte heller är likt honom. Hon sa även att det går munblåsor på förskolan och att det kan vara orsaken till att han inte velat äta så jag skulle kolla i hans mun när vi kom hem.

Vi tackade för oss och begav oss till pappa min.  Han satt lugnt och fint i vagnen och sa nej till allt somvanligt. När vi kommer fram till pappa och klätt av oss börjar gnället. Vi märker med en gång att något är fel, han är ju förbövelen jätte sjuk och mega varm. Tar tempen, 40 grader. HALLÅ HUR I HELA FRIDEN KAN MAN MISSA ATT EN UNGE HAR SÅ HÖG FEBER? Dom vet att han alltid äter och i kombo med att han har vart gnällig så kan de väl iallafall känna på hans kroppstempratur!! Blir tokig. Stackarn har gått hela långa dagen på förskolan med ingen mat i magen, säkert ytterst lite vätska och framför allt hög feber. Jag blir fan förbannad. Det skär i mitt mammahjärta att ens tänka tanken om hur han har mått idag.. :( Mammas pluppis!

Väl hemma hos pappa däckade Wilgot sittandes på mig. Han somnar till och från hela tiden. Han gråter och vill inte lämna min famn. Han är stekhet och luktar verkligen sjuk. Jag förstååååååååååååååår inte hur dom inte kan ha märkt något. Så irriterande. Dom brukar vara snabba på att ringa, men inte denna gång. Stackars min fina W ♥ Efter att jag slängt i mig maten så åkte vi hem. Nu sover han gottis i sin säng och förhoppningsvis så sover han bort de mesta av febern.

Åhhh vad jag är bitter.