Jaha, detta gick ju bra ;)
När jag och Lo gick till förskolan för att hämta hem storebror så betedde sig Wilgot väldigt märkligt. Någon jag inte sett förut. Han var så ynklig, ledsen och alldeles förtvivlad. Killen som annras ÄLSKAR att klä på sig ytterkläderna skulle inte ha några ytterkläder, han skulle heller inte gå hem. Han ville bara sitta i famnen, inte ens mammas hand dög. När jag satt hnom i vagnen brast det totalt. Jag trodde aldrig han skulle sluta skrika. En tablettask senare så skrattade han gott. Tills han såg vårt hus, "pappa där, pappa där". Nej, pappa jobbar svarade jag och vi var åter på ruta 1. När vi kom hem så var det som om han förvandlas till en olycksfågel. Han trillade pladaskt ner från stolen, snubblade på alla hörn och ramlade ner från soffan. Stackars min lilla pluttis. Jag anar att sjukstugan smyger sig på. Nu är han iaf världens goaste onge som står och dansar till några danska låtar på youtube, haha ♥
Annars har dagen gått relativt bra. Lo skrek igenom hela besöket hos kriopraktorn, hennes magknip som började igår eftermiddag lättade inte förens runt 16. Maten gick åt skogen och jag glömde köpa margarin. Min hyacint har dött och mina bullar hittade jag alldeles torra.
Denise, man ska gå och lägga sig i tid. ALLT går så mkt bättre då! Okej?!!!
Nemen åh! Nu fick jag lite dåligt samvete för min ironiska kommentar i morse.
Kämpa på, du är duuuktig! KRAM!
verkar som om våra bäsar drabbats av samma skriksjuka, vi hade nämligen exakt samma problem inatt och tidigare idag. Nu sussar han dock sött! Peppar, pppar, usch, gör så ont i hjärtat när de är ledsna.
Stackars liten kille!
Hoppas att ni slipper några värre sjukdomar iaf!!
Stackarn, han var ju helt slut! Vi har alltid med något typ av mellis till förskolan när vi hämtar eftersom det är precis som att hennes energi bara rinner av när vi kommer ut i kapprummet... :(
Hoppas det var en engångsföreteelse och att han inte håller på att bli sjuk igen!
Ush inget roligt att det kanske är lite svartsjuka som visar sig men hoppas att det lägger sig snart.
ush, ibland är allt upp och ner! hoppas vinden har vänt för dig. kram
Vad jobbigt. tyvärr är det ganska vanligt att det nya storasyskonet beter sig så. De faller tillbaka lite i utvecklingen, inget att oroa sig för. dom försöker bara hitta sin roll i den nya familjen. kanske behöver han extra mycket uppmärksamhet, gos och uppmuntran för att komma tillbaka till sig själva och sin nya roll som storebror. Hoppas det var tillfälligt. kram