ENDENISE - a mama's story

Mamman:
Vid denna tiden kan många kvinnor känna smärta i ljumskarna. Anledningen är oftast att de ligament som förbinder livmodern med bäckenet sträcks ut efterhand som livmodern växer. Ofta känner man smärtan vid snabba rörelser eller när man hostar eller nyser. Att luta sig framåt kan tillfälligt lindra smärtan. Livmoderns högsta punkt ligger nu två fingrars bredd under naveln.

Du kanske börjar få ryggbesvär, blir täppt i näsan eller svårt att röra dig som du vill. Det börjar helt enkelt kännas att du är med barn. Det kan vara svårare att sova allt efter som magen växer. Använd gärna en hel bunt kuddar för att skapa en skön sovställning och kissa alltid innan du lägger dig.

Barn:
I vecka 18 är kroppslängden omkring 17-18 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 220 g. Barnet tränar nu mycket, viftar med armar och ben och kan slå kullerbyttor. Bebisen kan rynka på pannan och göra grimaser. En del basreflexer börjar utvecklas nu som till exempel sugreflexen och bebisen vänder ryggen till om magen utsätts för ljus. Hjärnans första kritiska stadium är nu över. Nu kan fostret höra, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud.

Fostret kan också svälja. Han eller hon kan svälja så mycket som 1 liter fostervatten under en dag. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner. Fingrar och tår ser alltmer färdiga ut, och de virvlar och ränder som utgör barnets unika fingeravtryck börjar framträda.

Text lånad av Anna

(Tycker att Anna har knåpat ihop världens bästa gravidtext. Alla sidor säger olika och hon har gjort sin egna lilla infotext utav allt hon läst.)

Egna ord:
Hjälp, v18! Snart halvtid och vart i hela friden har tiden tagit vägen? Jag har vetat sen dag ett att jag var gravid men ändå har veckorna bara flygit fram. 5 månader kvar tills vi blir 4a och jag vet hur snabbt tiden kommer att gå. Har känt minibebis i 2 veckor och det är så himla mysigt. Det går lättare att äta nu, men jag behöver fortfarande påminna mig själv att göra det. All tanke på mat får mig att känna bläää, men när jag väl äter så går det ner.
Jag är fortfarande inne i en tröttperiod men känner att den håller på att släppa lite, tack och lov. Ryggen är fortfarande bråkig. Det är lite mer än 1 vecka kvar till RUL och det ska bli så spännande, längtar som en tok. Jag är forfarande 99% säker på att det är en lillebror, folk omkring mig tror annorlunda. Har dock inte fått någon hormonrand ännu vilket jag fick tidigt med Wilgot. Tycker att magen är lik den jag hade med Wilgot. Vi får se helt enkelt! Jag har redan mycket råmjölk och boobiesarna växer så det knakar (nästan), har inte fått några nya bristningar ännu.

Förlossningen är något som får mig lite smått nervös, hur ska det gå? Kommer det gå för fort så jag inte hinner in? Eller kommer jag få ligga i hundra år och pina mig när jag hade en så bra förra gången? Kommer smärtan vara värre, kommer allt gå bra? Aj, mycket att tänka på. Vet helt säkert att jag inte kommer ta någon EDA denna gång heller. Tog ju ett ryggmärgsprov förra sommarn som inte slutade så bra. Så inge pillipill i min rygg. Därför hoppas jag att smärtan är hanterbar.

Namn är något som kommer bli otroligt svårt denna gång, speciellt om det är en kille.
Hallå, vi har inget. Hjälp oss!! :D Vi gillar lite ovanliga namn, gärna med ett W i namnet. Bring it on!

I det stora hela är jag redo för denna stora utmaning. Jag ber till övre krafter att Wilgots svartsjuka ger sig lite innan minibebis kommer ;)